En mössa till av bara farten

Oftast virkar eller syr jag på kvällarna när ungarna har gått och lagt sig. Mestadels för att jag vill använda deras vakna tid till att hänga med dem, och det är heller inte så praktiskt med två småttingar som så gärna vill hjälpa till. Det dras i nystan, petas med virknålar överallt i mitt virke, pillas på knappnålar och alla vill självklart hålla i saxen när jag ska klippa ut tyg. Men ibland gör jag undantag, framförallt för att visa dem hantverket. Då får man stå ut med att minstingen är värre än en katt när det gäller att ge sig på garnnystan och äldsta ska virka själv fast ger upp efter att hon har dragit upp de 4-5 luftmaskor som jag startat med åt henne. När jag satt och virkade det sista på minstingens mössa, fick jag frågan om var min mössa var. Jag svarade att alla mina mössor låg i hallen. ”Nej mamma, virka mössa” fick jag då till svar. Ja, varför hade inte jag någon virkad mössa? Efter att ha letat runt lite hittade jag återigen ett bautawichmönster som jag gillade. Den var lite annorlunda i mönstret, vilket lockade mig, och färgglad så den livar upp i vintermörkret. Jag valde lite andra färger än originalet, men annars är det enligt mönstret till punkt och pricka. Garnet denna gång är Catania.

Färdig mössa. Koncentrerad blick för att lyckas fota den i spegeln.

När jag var klar så insåg jag att mössan var aningens stor. Jag tyckte att det kändes bra när jag provade den under virkningens gång, men inte helt hundra när den var klar. Jag löste det problemet genom att sy ett innerfoder av trikåtyg. Passformen blev perfekt och mössan blev dessutom lite varmare. Win-win!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s