Blåluvan

När jag letade runt efter tyg till ungarna hittade jag detta tyg och föll direkt. Då stjärnorna är så stora funkar ju tyget inte till barnen, så jag fick en anledning att sy något till mig själv. Efter lite velande så bestämde jag mig för att sy en luvtröja. Som vanligt kan jag inte hålla mig till mönstret. Jag utgick ifrån Ottobres 2015-5 nr 15, men modifierade det så det fungerar till bomullstrikå som mina stjärnor är istället för sweatshirttyg som mönstret är gjort för. En kväll tog det att klippa ut mönster och tyg, två kvällar för att sy/pyssla (ja, öljetter t.ex. räknas väl dit). Mamma var här i helgen, och hon står för alla foton.

Det blev mycket frustration under tiden jag sydde den här tröjan. Jag fick lära mig använda öljetter, sy fast resårsnodd till luvan i sömsmånen för hand och sen över den med maskin, men det värsta var fickorna. Ficköppningen skulle ramas in med raksöm. Ja, det går ju inte på trikåtyg. Så istället använde jag fuskoverlock, men då den blir mycket bredare så fick jag flytta ficköppningen i förhållande till fickpåsen en liten bit. Jag vet inte om det berodde på det eller om det bara är så enkelt att man inte får samma stadga i trikåtyg som sweatshirt, men fickorna kollapsade en del. Jag kan inte säga att det är det snyggaste jag har lyckats med sedan jag började sy, om jag säger så.

Överlag blev jag ändå väldigt nöjd med tröjan. Perfekt i storlek (tack Ottobre som har gjort en storlek efter mina mått 😂), och den ser ändå hyfsat proffsig ut om man inte tittar för nära. Något som jag verkligen har fastnat för är våffelsömmen. När jag inte har någon coverlock och det ska vara en massa synliga sömmar så gillar jag den mer och mer, särskilt över tvillingnålen. Nyhetens behag kanske. Men det blev skitsnyggt här. Både axlar, luva, muddar och nedre fållen blev dekorerade med denna snygga söm. Jag är så glad över min nya symaskin. Den går som en dröm, och alla dessa inställningar och sömmar gör mig lycklig.