Så grymt stolt över mig själv

Jag har funderat länge på att sy en jacka åt minstingen. Dels behöver han en vårjacka (det är ju alltid en bra början) och dels ville jag få testa på lite nya saker i sömnadsvärlden. Så när jag var på Ohlssons för några veckor sedan så blev jag kär i ett av deras softshelltyg som jag spontanköpte. För knappt 2 veckor sedan startade jag projektet och blev klar igår. Mönstret kommer från Ottobre 2015 nr 4. Deras tidningar är en bra inspirationskälla och jag gillar deras genomarbetade mönster. Jag insåg redan vid inköpet av alla övriga detaljer förutom softshellen att det här skulle bli största utmaningen hittills för mig. Jag har aldrig sytt i en dragkedja förut, aldrig jobbat med tryckknappar, öljetter var första gången för 2 veckor sedan när jag sydde tröjan till mig själv, jag har aldrig jobbat med softshell förut. Detaljerna var många som skulle dit på jackan. Man ser här och där att det inte är något proffs som har gjort den, men jag är så vansinnigt nöjd med att jag fixade det och att den gick att använda. 😎💪👏👌🤩Och sonen är toknöjd!

Visst är drakarna urgulliga?
Bakifrån, utan luva

Det här med dragkedjor alltså. Att få till dem så att de börjar och slutar i samma höjd på tyget på båda sidor var svårare än jag hade gissat på. Den långa är ju dessutom delbar, så där kan man ju verkligen göra bort sig och få allt helt snett om man tar isär dem. Det första jag gjorde var att nåla fast stora dragkedjan med dragflärpen på insidan istället. Tur jag insåg mitt misstag innan jag hann börja sy. 😅Och fickdragkedjorna var minsann inte lättare. Ficköppningsskydden var då verkligen inte på hurmör att samarbeta med mig, så det var med smått våld jag fick dem att fästa åtminstone i närheten av där jag hade tänkt mig. Det låter så lätt i arbetsbeskrivningen: ”Vik in remsorna till baksidan. Sy de trianglar som har bildats i ficköppningshörnen…” Så, i verkligheten blev de lite sneda och vinda, men det får duga. Sonen är toknöjd med massor med dragkedjor som han kan dra upp och ner hur mycket han vill.

Dragkedja och fickor med dragkedja

Ärmarna då. Här funderade jag länge på om jag skulle modifiera mönstret för att få det att matcha vantarna lite mer. Är det något som är omöjligt med en 1-åring så är det att få vantarna att sitta kvar. Då är det ju bra om jackan inte ser till att göra det ännu svårare. Men till slut konstaterade jag att det nog var bra som det var. En mudd (i svart, syns knappt) längst ut som får bli ett bra vindskydd vid tunnare vantar, och en remsa som fästes med kardborre att tajta till med. Så vantarna får nog gå på insidan av dessa ärmar tror jag. Blir till att prova imorgon under premiärrundan.

Muddar OCH åtdragning med kardborre på ärmarna.

Huvan då. Den var egentligen ganska okomplicerad att göra, även om det var lite pill med fodret på insidan. Jag lyckades göra bort mig vid ett tillfälle då jag sydde i det grå fodret med marinblå tråd. Det syntes, men det reagerade jag inte på förrän jag hade hunnit nästan hela varvet runt huvan. Bara att sprätta och göra om men ny färg på tråden. Det knepigaste var nog ändå att få dit tryckknapparna så att de matchade de som redan satt på kragen, och att det inte blev skevt. Jag hade hittat fina stjärnor till tryckknappar.

Huvan sitter fast med söta tryckknappar i form av stjärnor

Bilden nedan visar större delen av de detaljer som skapade ångest under tiden jag sydde. 😄Få öljetterna på plats, de skulle se snygga ut. Att ens få upp ett hål med tången i softshellen för att fästa öljetterna runt var svårt nog. Vad jag tog i innan tyget gav med sig! Sen har vi vindlisten bakom dragkedjan som lite fint skulle gå över kanten på dragkedjan för att skydda hakan. Att få till vinkeln på den där så att den satt rätt och satt kvar, ja det la jag alldeles för lång tid på. 😄Jag menar, hur svårt kan det vara? Sen skulle som sagt dragkedjan sitta rakt och på samma höjd mot framstyckena. Sååå mycket pill innan jag fick till det. Slutligen, att få huvan att sitta centrerat och på samma höjd genom att sätta tryckknapparna på rätt ställe. Pust! 😅Och när jag trodde att allt var klart skulle jag bara sätta fast en liten stump av gummisnodden i dragkedjeflärpen. För den som inte visste det är den typen av gummisnodd i princip omöjlig att göra en knut på så att den inte glider upp så fort man belastar den. Och när jag äntligen hade fått till det så visade det sig att knuten var för liten och gled igenom hålet i snörstoppet. 🤬Bara att göra om igen.

Dragkedja med vindskydd bakom och dragsko till huvan

Men det viktigaste av allt! Jackan passade och var uppskattad! Lite stor är den allt, men det är bra när man ska få plats med en fleecejacka under. Det enda jag funderar på nu är om jag borde sy på lite reflexer också, och i så fall var.

Sötnosen själv i jackan!

En reaktion till “Så grymt stolt över mig själv

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s