En 🌈 hoodie

Nästa beställning från syskonbarnen blev svårbeslutat. Efter att ha blivit supernöjd med sitt linne tidigare ville han gärna ha något mer i regnbågstyg. Syrran var lite förvånad att Mister Mörka Kläder helt plötsligt fastnat för något så färgglatt. Det blev en del diskussion om vad som kunde passa (jag duckade byxor, knapp och dragkedja var inget jag var sugen på att ge mig på, då får jag nog öva på mina egna plagg först) och till slut landade vi i en hoodie. Det fanns en del önskemål att ta hänsyn till (inte för tajt, inte för korta ärmar, med en magficka som rymde båda händerna, med en huva i rätt form) och jag hade inget passande mönster för det i några av mina mönstersamlingar. Det slutade med att syrran satt och mätte på en befintlig tröja i önskad storlek de mått jag ville ha, och sen klippte och klistrade jag ihop det med delar från andra mönster (formen från där halslinning möter huva här, formen från ärmar och ärmhål där) tills jag var nöjd. Det är alltid lika nervöst att frihanda ett mönster för första gången, särskilt till någon man inte brukar sy åt. Mina småskruttar bryr sig ju inte nämvärt hur plaggen ser ut jämfört med en 10-åring.

Det första jag gjorde var att fundera på kompositionen. Hur lägger jag ränderna på snyggaste sättet? Jag kom fram till att det blev mönsterpassning där mönsterpassning var möjligt, och tvärtom på övriga ställen. Här blev resultatet.

Nästa steg blev att sy magfickan. En närbild på den visar tydligt min rudimentära kompetens inom sömnad. Sned och vind, inga raka kanter där det borde ha varit det. Och ändå sprättade jag den 2 gånger för tråden gick av så min trippelcover blev bara dubbelcover efter en bit. 😞Tyckte ändå att jag fick till bandkantningen på ficköppningarna helt ok, även om de kanske drog ihop sig liiiite mer än vad jag hade önskat. Jag jobbar fortfarande med att få in känslan för den nya bandkantaren. Jag försökte också lära mig att sy snyggt i hörn med covern, och där var vi heller inte överens, maskinen och jag. Men man blir ju inte bättre utan övning, så det är bara att fortsätta testa sig fram.

Att sy ihop ärmar med fram/bakstycken och sedan sidosömmarna gick utan större problem. Dock har jag bekymret att mönsterpassningen inte blir där jag vill ha den. Hur noga jag än är att ränderna matas in i fas så har de glidit ifrån varandra en liten bit innan de är framme vid nålen. Undertyget matas fortare. Så omöjligt borde det ju inte vara att få det snyggt. Vad jag däremot blev nöjd med var fållarna vid ärmar och nedanför magfickan. Det blev invigning av blindsömsfoten för att slippa en coversöm till och efter lite justering av skruven så var jag nöjd med nedsticket i tyget. Visst blev det helt ok ändå? Nu blir det ju omöjligt att göra sömmen osynlig när ränderna går åt detta håll som på ärmarna, men midjefållen blev ju klart godkänd.

Så var det då dags för huvan. Här fick jag fuska lite, för tyget räckte inte till att göra en fodrad huva, och jag hittade ingen tygbit i lådorna som jag tyckte passade på insidan. Dessutom fick jag ge upp covern när jag skulle sy kanalen för resåren och plocka fram hushållsmaskinen och den hederliga gamla våffelsömmen istället. Det blev aningens bubbligt, men å andra sidan kommer inte det synas om man drar lite grann i resåren. Däremot tyckte jag det blev så fint med röd resår och snörstopp på denna, och öljetterna satt där de skulle också. Sen var det bara att pusta ut och känna sig nöjd med insatsen.