En till jacka – lika stolt den här gången

Jag tycker verkligen att det är roligt att utmana mig själv vid symaskinen, och samtidigt blir jag besviken på mig själv om inte allt blir snyggt och användbart vid första försöket (vilket det tyvärr inte alltid blir). Förra gången jag sydde en jacka var jag obeskrivligt stolt över mig själv. Dragkedjor, tryckknappar, öljetter, ja allt pilligt och krångligt i ett och samma plagg. Jag kunde leva med att inte allt blev perfekt. När stora tösen nu har växt ur sin jacka så tänkte jag att det gick ju bra sist, jag syr en till. Hon valde tyg (från Ohlssons tyger) och jag beställde hem detaljerna. När jag väl satte igång och sydde insåg jag hur inte alls okomplicerad den där jackan var, trots att jag hade gjort den en gång förut. Instruktionen var minst sagt luddig på sina ställen och det är många moment. Jag hade några lärdomar kvar från senast: Glöm inte anpassa färg på undertråden utifrån tyget istället för att ha samma som övertråden. Använd inte sugar snaps knappar, de sitter som berget och lossnar aldrig om de skulle behöva det (hemska tanke). Vad jag däremot hade behövt tänka på denna gång var: sy inte när du är så trött att du inte inser att du satt dit tryckknapparna istället för öljetterna (det stod öljetter i mönsterbeskrivningen och inget annat). Missar man att ta hänsyn till sömsmån ibland så kan det hända att man får klippa ut tyg till en ny luva och börja om med den. När du har slitit med att sy jackan i tyget som dottern har valt ut och äntligen är klar, förvänta dig då inte att hon vill ha det. 😪Inte förrän jag hotade att skriva lillebrors namn i jackan gick hon med på att använda den.

Jackan då? Ja, den blev så här. Softshell med fleecefoder, blåa detaljerna är en bomullsväv med bin på och så lite reflexband påsytt. Jag hade tänkt ha neongrön som tema på alla detaljer för att matcha foderfärgen, men det visade sig vara stört omöjligt. Jag hittade de fickdragkedjorna i neongult, det fick duga. Stora dragkedjan var neongul, men det visade sig när den kom hem att det var på baksidan och inte fram, utan där var den istället svart. 😬 Ärmmudden blev neongul även om den var lite blek. Snörena i huvan är också neongröna men de syns ju inte så mycket ändå. Sedan kompletterade jag med reflexer på ärmflärparna och bak på rumpan.

Framifrån
Ena fickan med neongul dragkedja och söta bin på ficköppningsremsorna.
Huvan och dragkedjan upptill

Eftersom jag inte ville använda plastknapparna som jag hade senast så använde jag jerseytryckknappar istället. Jag var lite orolig för att det skulle vara för tjockt för dem, men det gick bra. Stilrent blev det också.

Ärmmudd och reflexband fastsytt.
Lite reflex baktill också.

Så även om jag fick kämpa även denna gång för att få ihop allting så är jag väldigt nöjd med hur utfallet blev. Den har sina små ojämna sömmar och snedhet här och där, men då syns det att den är hemmagjord. 😀Får bara hoppas att dottern tänker använda den när våren närmar sig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s